Tillbaka till vardagen

Ja då var det slut på julledigheten och dags att sparka igång 2015...

Julen i år blev inte alls som planerat och hur mycket jag än försökte kan man lugnt säga att den blev nog flickornas sämsta jul någonsin!!!
Malou kom hem med halsfluss dagen innan julafton men vi körde på med uppesittarkvällen precis som planerat ändå... En supermysig kväll faktiskt trots att Malou mestadels sov.

Fick en mistel som gav mig förhoppningar om hångel i jul... men så blev det inte...

Senare på kvällen började Malou må illa och innan kvällen kräktes hon upp penicillinet.
Penicillinet... det som var julens räddning, jag tänkte att om hon bara ätit penicillin i 1½ dygn så skulle vi kunna fira julen som planerat hos lillasyster men där sprack ju allt.
Så på julafton fick vi åka till Åsele eftersom Vilhelmina sjukstuga hade stängt och så fick vi ny penicillin.
P.g.a. smittorisken tog jag ändå beslutet att inte åka till syster, onödigt att smitta alla där. Läkaren avrådde också att träffa andra innan hon ätit medicin i 3 dagar.
Går inte in i detaljer hur en jul hemma bli utan julbord, tomte och släkt omkring sig...
Försökte lite smått att muntra upp stämningen med lite spel på kvällen.

Julaftonen blev som den blev men jag har fått dom bästaste julklapparna någonsin!!! Jag kan fortfarande knappt tro att det är sant men av lillasyster så fick jag en kamera :) Blev nog smått i chock då jag öppnade paketet, jag är såååå lycklig!!!

På juldagen åkte flickorna till deras pappa och då började jag sticka.
Vi har alltid för lite vantar här hemma så jag tänkte att jag skulle sticka några så vi hamnar på plus.
Det blev några stycken och ett par är stickat enbart av garn från min farmor som inte finns vid liv idag, lite coolt tycker jag. En av mina fastrar letade fram en massa garn i Högland i somras som farmor hade och gav till mig. Önskade att farmor fanns vid liv och kunde lära mig sticka såna vantar som hon stickade.

Annandag jul åkte julen ut, lessnade och deppade så jag gjorde lidandet kort och slängde ut julgranen och packade undan allt som har med julen att göra.

Hunnit med att vara lite barnvakt också, inte många timmar men lite mys hann vi med

Efter nyår kom flickorna hem och det började så smått bli någon ordning här hemma. Jag får absolut ingenting gjort då dom är borta, allt känns bara trist!! Snart bor väl ingen av dom hemma så innan dess måste jag ha lärt mig hur man lever utan barn i huset, annars är risken stor att jag blir deprimerad.
Livet med tonårsdöttrar är inte alltid en dans på rosor ofta är man en helkass mamma som förstör deras liv och inte fattar någonting men... det är MINA flickor och jag älskar dom över allt annat, dom dagar som mamma är bäst och dom är glada och kanske t.o.m. gör saker för min skull så glömmer jag fort bort dom jobbiga bråken och tur är väl det!!!

Mamma har fyllt 61år och då lärde hon Malou att göra palt, det var himmelskt gott!!

Mamma visar "gaffeltricket"

Bjarne, Malou och jag har också hunnit med att vara ut med skotrarna, toklite snö men det var ändå sjukt roligt.

Denna julen har jag även fått uppleva att gå ned istället för upp och det känns underbart. -13kg sen operation så sammanlagt -20kg nu. Hjärnan hinner inte riktigt med men jag känner stor skillnad på mycket. Förutom att mina kläder börjar bli på tok för stora så är min vänstra fot helt smärtfri nu och höger knä ställer sällan till besvär. Höger fot har jag fortfarande stundtals ont i men det går inte att jämföra med hur det har varit!!

Nu välkomnar jag 2015 med öppna armar, inga nyårslöften men många tankar och funderingar som jag kaaanske tar tag i och förverkligar :)