Jag vet inte riktigt vars jag ska börja...
hela denna vecka har varit väääldigt känslosam!!
Min storebror har fått bebis... 
Han är såå ljuvligt söt så jag vet inte hur jag ska kunna hålla tårarna tillbaka då jag ser på honom... NU börjar det bästa som kan hända för min älskade storebror och jag hoppas att jag kommer bli delaktig i det så mycket som det går...
Tårarna har varit omöjliga att hålla tillbaka så jag låter dom rinna...
Det är tårar av lycka och glädje över ett litet knyte som ska ha en stor del i ens framtida liv.
Även om jag tycker moster låter mycket snällare än faster så ska jag göra det bästa jag kan för att vara det som Ludvig kommer att förvänta av mig...
Välkommen älskade vän!!! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar